likefishinthesea

Det är kaos i mig. Jag andas in och ut gång efter gång i hopp om att finna en väg framåt. Men det blir ingen skillnad för varje gång jag tar ett steg fram går jag två bak. Det är ständig storm, trycker försvinner inte. Jag blir tokig för att jag inte kan sådana saker jag kunnat. Jag blir galen för att jag ser saker som jag en gång sett dem.
Så snälla vänd nu, det räcker.